Efter att ha levt uppe bland molnen i cirkus två månader nu var det tydligen dags att komma ner lite. I fredags var jag barnvakt åt en kompis till Lindas v-mamma i Lindas hus. De skulle ha en stor överraskningsfest för Lindas v-mammas pojkvän. Det var den sötaste lilla 4-åringen jag träffat! Både jag och Linda var överens om att han kommer bli rikigt snygg när han blir stor. Vi ägnade kvällen åt att kolla på filmer, vilket inte var så farligt i sig om jag inte hade fått feber frossa och ont i huvudet.
Efter att ha sovit en del frös jag inte lika mycket men huvudvärken var kvar. Den botades dock på lördagsmorgon med mistänktsamt knalloranga tabletter.
Proppmätt efter brunch med några av gästerna från fredagens fest åkte jag in till NYC. Jag såg filmen RIO (klart sevärd!) och på söndagen vaknade jag upp med feberfrossa igen. Det var bara och palla sig iväg till den sex timmars långa lektionen. Som tur var hade Erica med sig en huvudvärkstablett, men jag fick genomlida tre fruktansvärda timmar på en obekväm stol innan den började verka.
När lektonen var slut mådde jag lite bättre. Så jag hängde på Linda och Kajsa och hälsade på några danska m.m. i central park innan jag och Kajsa gick för att ta tåget. Som vi missade med en minut... Det blev att vänta i två timmar. Ett linne inhandlades och två döda svenskar satt på tåget hem.
När jag kom innan för dörren började jag storgråta. M stod i köket och trodde något hemskt hade hänt. Jag berättade om min dag, hade bara ätit en bagel, vindruvor och morötter också. Hon var jättesnäll erbjöd sig och ta flickorna på måndagen och allt. Men jag jobbade på måndagen för då mådde jag bra. Hon skickade mail också under dagen för att se om jag var ok.
När vi ändå är inne på deppig saker. Jag vill inte flytta!! Jag börjar redan sakna NYC och jag flyttar inte förren om 2-3 månader. Fast det är typ ingenting, mindre än vad jag har varit här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar